Leptospiros hund

Orsak

Leptospiros orsakas av en grupp bakterier ur familjen Leptospira. Ett gemensamt drag för dessa bakterier är att de är spiralformade och tämligen seglivade.

Bakterierna utsöndras med urin och andra kroppsvätskor och trivs bra i både jord och vatten, framförallt stillastående vatten. Förutom att de smittar genom miljön, så kan bakterierna spridas direkt från djur till djur, människa till djur eller djur till människa. Vanligast är att man smittas via slemhinnor eller skadad hud. Infekterade hundar kan sprida bakterien i urinen under flera veckors tid. Leptospira kan också spridas genom bett, genom förtäring av t ex döda gnagare, vid parning, samt genom dräktiga djur till avkomman i livmodern.

Under varma månader på sensommar och höst, i perioder med stora mängder nederbörd, ses ofta större sjukdomsutbrott i de områden där leptospira är vanligt förekommande. Undvik därför att låta din hund dricka ur pölar eller diken när du är på semester utomlands.

Väl genom huden sprider sig bakterien snabbt via blodet och lever och njurar är de organ som brukar drabbas värst. Alla som smittas visar inte symtom, tvärtom är kronisk subklinsk (symtomfri) infektion vanligast.

Symptom

Allvarlighetsgraden av sjukdomen kan variera. Den kan ha ett mycket dramatiskt förlopp med plötslig död utan föregående symptom. Vanligare är dock att hunden inledningsvis har milda symptom där den kan bli trött, få feber, blodbrist (anemi) och förhöjt antal vita blodkroppar. Ibland ses blödningar i hud och slemhinnor som en följd av inflammation i blodkärlen. Blir blödningarna omfattande ses näsblod, blodig avföring och blodiga kräkningar.

Vid leverinfektion ses buksmärtor och gulsot, medan infektion i njurarna medför buksmärtor, blod i urinen och nedsatt eller upphörd urinproduktion.

Ibland ses även lunginflammation, ögoninflammation och/eller aborter.

Om hunden överlever den akuta fasen eller drabbas av mildare infektion så ses typiskt en kronisk njurinflammation med ökad törst och ökad urinutsöndring som typiska symtom.

Diagnos

Fynd i blodprov varierar lite beroende på vilka organ som drabbas värst men vanligtvis ses brist på röda blodkroppar (anemi), ett ökat eller ibland minskat antal vita blodkroppar, brist på blodplättar, höga njurvärden, och höga levervärden.

För en säker diagnos måste man hitta själva bakterien. Man kan göra en så kallad bakterieodling på urin eller blod men det tar tid att få svar.

Att mäta antikroppshalten mot leptospira kan ge misstanke om infektion men för att skilja mellan en pågående och en tidigare genomgången infektion så måste man ta upprepade prover. Om halterna med antikroppar stiger från ett prov till ett annat har man en stark misstanke om leptospiros. Det kan dock ta flera veckor innan kroppen börjar bilda antikroppar.

Behandling

Förutom understödjande behandling för blodcirkulation, lever och njurar så är det olika sorters antibiotika som används för att döda leptospira-bakterierna. Ofta krävs akuta och omfattande insatser för att framförallt hålla igång njurfunktionen.

Förebyggande

Vid resa till länder där leptospiros är ett problem rekommenderas vaccination i förebyggande syfte. I praktiken innebär det i dagsläget alla länder utanför Norden. Observera att vaccination mot leptospiros bara har effekt i ca 6-8 månader. I problemområden rekommenderas därför vaccination 2-3 gånger per år. Det finns dock inget vaccin för leptospira som ger ett hundraprocentigt skydd, och hundar som är vaccinerade kan fortfarande sprida bakterien om de smittas.

Vid hantering av smittade djur är det viktigt att minnas att bakterien kan smitta genom intakt hud. Använd därför handskar om t ex urin ska torkas upp.

Vid rengöring av miljön bör man först torka torrt och desinficera innan man skurar med vatten. Detta eftersom bakterien trivs i fuktig miljö. Om man inleder med att skura golvet innan man desinficerar så bidrar man bara till att sprida bakterien i miljön.

Tänk även på att gnagare (möss/råttor) ofta fungerar som så kallad reservoar, dvs de sprider sjukdomen inom sin koloni och infekterar sedan sin omgivning. Insatser med råttgift kan därför vara nödvändigt om t ex en kennel blir infekterad.

När bör man kontakta veterinär?

Om du noterar några av symptomen som är beskrivna här ovan eller om du är orolig för din hund ska du alltid ta kontakt med veterinär. Här kan du boka ett videosamtal hos oss på FirstVet för att få en första bedömning av ditt djur.