Ryggskador kanin
Inledning
Ryggskador och förlamningar av olika slag är relativt vanliga på kaniner. Rent fysiska skador har ofta samma ursprung som benbrott, det vill säga trauma mot ryggraden.
Eftersom kaniner är flyktdjur har de överlevnadsstrategier som går ut på att antingen fly så fort de kan eller sitta så stilla som möjligt, för att inte bli upptäckt av den hotande faran. Många gånger kan en hastig flyktreflex vid hantering leda till att djuret tappas från en höjd, vilket kan leda till ryggskador både i form av kotfrakturer men även som diskbråck och sträckningar.
Orsak
Kaniner har mycket starka bakbensmuskler och kan lätt sprattla sig lös i händerna på en ovan ägare. Den kan till och med skada sig själv, genom att göra de typiska ”krumsprången” i luften som kaniner utför att förvilla sin förföljare.
Även hala golv kan göra att kaninen förlorar fotfästet, blir skrämd och halkar omkring på golvet så att ryggen skadas.
Kaniner som vistas lösa i hemmet kan också råka ut för trampskador och klämskador eftersom de är små och sällan hörs när de hoppar omkring.
Symptom
Symptomen kan variera från en lätt hälta eller rörelsestörning till en fullständig förlamning av bakkroppen eller hela kroppen. Ju högre upp skadan är belägen desto större del av kroppen påverkas. Om skadan är omfattande är det vanligt att kaninen är stressad och chockad. Stress på en kanin ses vanligtvis som en ovilja att äta samt häftigt andning och uppspärrade ögon.
Behandling
Skadans omfattning måste fastställas innan behandling bestäms. Man bör röntga ryggraden och testa reflexerna.
Om en eller flera kotor är brutna och/eller om reflexer saknas helt, är prognosen mycket dålig och kaninen bör avlivas. Även ett kraftigt diskbråck eller en kraftig förskjutning av kotorna kan vara tillräckligt för att man ska överväga avlivning. Vid lindrigare symptom och mindre påtagliga skador eller inga alls på röntgen, kan behandling diskuteras.
Vid diskbråck kan i vissa fall operation lätta på trycket på ryggmärgen. I de övriga fallen tillämpas konservativ behandling, det vill säga kroppen får själv läka skadan. I de fall då smärta misstänks, kan man sätta in smärtstillande behandling. Det är viktigt att noga beakta kaninens livskvalité under läkningen. Om kaninen visar tecken på smärta, obehag, har svårt att hålla sig ren eller släpar benen så att slitskador uppstår, är det viktigt att diskutera kaninens framtid med veterinären.
Det kan dröja länge innan slutresultatet av läkningen ses. Ibland kan kaninen bli fullt återställd men i vissa fall kvarstår ett mindre handikapp. Så länge kaninen kan röra sig utan att släpa ett eller båda benen, hålla sig ren samt verkar smärtfri, kan ett mindre handikapp accepteras.
Viktigt att tänka på är att även infektionssjukdomar och parasitsjukdomar är vanliga orsaker till förlamningar och rörelserubbningar på kaniner. Om inga fysiska skador ses på röntgen och inget trauma ligger i sjukdomsberättelsen, är det viktigt att utreda även dessa orsaker. Mer om sjukdomarna kan du läsa under respektive rubriker.
Andra mindre vanliga orsaker till förlamningar kan vara tumörsjukdom, blodpropp eller artrit (ledinfektion). Tyvärr saknas i de flesta fallen behandling för dessa sjukdomar.
Förebyggande
Alla olyckor går inte att förhindra men det man kan göra för att förebygga ryggradsskador är att lära sig att hålla och hantera sitt djur korrekt. Under skötselråden kan man läsa om hur man på bästa sätt lyfter och bär en kanin.
Man bör också se till att kaninen inte vistas på hala golv eller i miljöer där den känner sig hotad eller stressad.
Viktigt är också att utfodra sitt djur rätt och se till att det för röra på sig och motionera regelbundet. Fysisk aktivitet håller både skelettet och musklerna i trim. Kaniner bör även få vistas utomhus under åtminstone den varma årstiden. UV-ljuset från solen gynnar kalkupptaget och stärker skelettet.
Har du en fråga? Vår frågelåda är en kostnadsfri tjänst där våra veterinärer svarar på dina frågor om sällskapsdjur. Ställ en fråga
Vill du diskutera? Starta en diskussionstråd om Ryggskador kanin och diskutera artikeln med andra besökare Diskutera
