Addisons sjukdom hund

Inledning

Addisons sjukdom eller mer korrekt hypoadrenocorticism (underfunktion av binjurebarken) innebär att binjurarna inte producerar tillräckligt med hormon. Hunden får då brist på ämnena kortison och mineralkortikoider vilka behövs för att en mängd olika processer i kroppen ska fungera normalt. Beroende på hur stor bristen är och hur snabbt den utvecklas kan symtomen vara mycket varierande och diagnosen är lätt att missa.

Sjukdomen är precis motsatsen till cushings sjukdom.

Orsak

Ofta är orsaken inte känd men vissa raser tex storpudel anses ha lite större risk att drabbas än andra så genetiska faktorer kan ha betydelse.

Det går också lätt att framkalla sjukdomen, så kallad iatrogen addison. Ger man höga doser kortison under en period så slutar kroppen att producera eget. Slutar men sedan tvärt hinner inte kroppen komma igång med den egna produktionen innan bristen på kortison och mineralkortikoider blir kritiskt. Detta är anledningen till att kortisonbehandling alltid måste smygas ut stegvis.

Symptom

Brist på mineralkortikoider gör att kroppen får svårt att göra sig av med kalium och svårt att behålla natrium. Höga halter kalium påverkar hjärtat och orsakar långsam puls samt kan ge livshotande rytmrubbningar medan brist på natrium leder till att kroppen får svårt att behålla vätska och den drabbade individen blir uttorkad. Resultatet blir en svag och trött individ med oregelbunden puls och lågt blodtryck med risk för svimningsanfall och total kollaps, så kallad Addisonkris.

Bristen på kortison leder till avmagring, kräkningar, blodig avföring, trötthet och lågt blodsocker.

Symtomen är ofta mycket vaga och kan gå upp och ner.

Diagnos

Vanliga förändringar som kan ses i blodprov är högt kalium och lågt natrium. Blodbrist (anemi) kan ses men maskeras ibland av att hunden är uttorkad. Ibland ses höga halter av de vita blodkropparna eosinofiler (eosinofili) och lymfocyter (lymfocytos).

Njurvärdena urea och krea (kreatinin) stiger ofta till följd av uttorkningen. Även levervärdena ALAT och ALP kan vara förhöjda.

För säker diagnos krävs att man gör en sk ACTH-stimulering. ACTH är det hormon som kroppen (hypofysen i hjärnan) använder för att stimulera binjurarna. Man tar ett första så kallat 0-prov för att veta hur mycket kortison hunden normalt har i blodet och injicerar sedan ACTH. Efter ca 1,5 timme tas ett till blodprov och skillnaden i kortisonhalt mellan de båda proverna mäts. Hos en frisk hund ska kortisonhalten i blodet stiga inom 1,5 timmar medan det hos en hund med Addison fortfarande är sjukligt låga nivåer efter samma tid.

Behandling

Tämligen enkel. Man ger tabletter med kortison och mineralkortikoider och följer upp behandlingen med regelbundna blodprover. Inledningsvis bör kalium och natrium kontrolleras varje vecka. När värdena verkar stabila kan man kontrollera dem och njurvärdena någon gång per månad första 3-6 månaderna. Beroende på hur hunden mår följer man sedan upp med prover var 3e till 12e månad resten av livet. Behandlingen är livslång.

En addisonkris kan vara livshotande och kräver snabba insatser med framför allt intravenöst dropp och givetvis kortisonbehandling. Effekten av korrekt vätsketerapi brukar vara mycket snabb.

Om hunden har fått sin Addison på grund av för snabbt avslutad kortisonbehandling behövs bara en kortare kur med kortisontabletter som trappas ner och avslutas på ett korrekt sätt.

Förebyggande

Finns ingen förebyggande behandling utom korrekt dosering vid kortisonbehandling för att undvika iatrogen addison.